Det blir väl nån ovädersdag

Solen skiner från en klarblå himmel. Det är vår i luften. Jag låg i morse och lyssnade på fågelkvittret utanför mitt fönster. Det är så härligt! Man vill bara gå ut och tillbringa hela dagen utomhus. Det är i såna här lägen man vill använda sig av det sk Rut-avdraget! Ja att nån kommer hem och städar ens hus.

För det räcker med att kliva ur sängen för att inse att denna dag BORDE tillbringas med dammsugare, golvmopp och dammvippa i handen. Även om det för min egen del skulle innebära att det fick göras med kroppen full av smärtstillande trudeluttpiller i så fall.... men ändock - städas behövs det likväl.

Men solen skiner.... vem vet det kanske kommer nån ovädersdag. Då kan jag trudelutta och försöka bringa ordning i kaos.

Jag inser att egentligen är jag en människa som har svårt att inte klara allt själv. Jag är van vid att riva av en städning i snabb takt. Jag är bra på att städa. MEN vad gör man när man har en kropp som säger ifrån. När man inte vill bli pillerberoende. När till och med vädret säger att jag mår bättre av att sitta i solen.

Ja då tänker man, att det kommer väl nån ovändersdag. Men kanske man kan göra nån kompromiss? Sitta i solen en stund. Försöka städa sen... tills kroppen ställer ultimatumet trudeluttpiller eller vila.

Ja vi får se. Kan saker flytta sig om man önskar riktigt intensivt? I så fall önskar jag att dammsugaren i detta nu ska befinna sig på nedervåningen. För du slipper jag bära ner åbäket. Se där.... inte ens det går smärtfritt längre.

Nä nu blir det solen... sen får vi se...

Ha en go dag allesammen!

Vår!!!

Åh vilken härlig dag! Har suttit i solen idag och lyssnat på min talbok av Henning Mankell, "Den orolige mannen".
Har en stol bredvid hästhagen. Har kunnat umgås lite med våra vackra hästtjejer också då och det är alltid kul.

Nu ska jag ta ett bad och försöka känna mig lite vacker. Mannen, bonusdottern och den egna dottern kommer snart hem och då ska vi grilla.

Väder för det tycker jag!


Senaste

Vad har hänt sen sist då? Jo jag har varit på akupunktur tre gånger nu och jag blir lika trött och vimsig i huvudet efter varje gång. Men jag hoppas på resultat av behandlingen snart så jag slipper värken.

Vi har sålt vår minsta ponny Grymling. Det var hemskt och jag saknar honom, men vet ändå att detta var det bästa att göra.

Vi har bytt vår Clio mot en Megane (bilar alltså). Jag är helnöjd för jag älskar den bilen vi nu har. Sedan så tjänade vi lite månadskostnad eftersom den här bilen var lite äldre än vår tidigare. (Även om den gått mindre) så det var också ett plus förstås.

Ja en massa annat har väl också hänt men blir lite enformigt att radda upp en massa saker om det just nu.

Mitt humör går upp och ner.... oftast är jag mig själv, dvs pigg och glad, men så kommer det stunder när jag känner mig värdelös och där jag verkligen saknar ett jobb att gå till. När jag blir less på att oroa mig för att jag har för liten inkomst (ingen blir rik på sjukpenning i alla fall - det kan jag lova). Arga tanten blir jag också ibland... tack och lov väldigt sällan!

Jag saknar mina barn. Önskar vi kunde ses oftare. Det är jobbigt att ha de stora så långt bort och sällan ses. Denna helgen kommer dock min äldste son hem och det ska bli så kul att få umgås lite.

Så det kan vara lätt att reta sig när man hör dem som gnäller över att dom inte ständigt och jämt kan köpa de senast kläderna, parta, resa och leva jetsetliv... Men hallå!!! Livet ser inte ut så för de allra flesta. Jobba måste dom också, stackarna...  Själv skulle jag vara otroligt glad att ha ett jobb att gå till och en inkomst som kommer samma tid varje månad (inte som Fkassan som betalar ut när dom har tid).

Nu ska jag inte gnälla mer... jag är nämligen otroligt tacksam också. För att jag har min underbara man, mina underbara barn, världens bästa kompisar Marie och Lotta som alltid finns där för mig och som jag kan prata om allt med. Jag är tacksam för mina underbara föräldrar också och för att jag får bo här på Målda som är ett underbart ställe att bo på. Tacksam för mina fina djur. Hästar, hundar och katter.

Nu ska jag ta ett bad och vänta på att min make kommer hem från sitt extrajobb som biografmaskinist.

Tjo!



Inte

Anlände till sjukgymnasten 5 i halv 9. Väntade och väntade och väntade..... ingen sjukgymnast.... gick till kassan.. dom hade inte sett henne... väntade till kvart i... åkte hem!

En timme senare ringde sjukgymnasten och bad om ursäkt för att hon glömt min tid...

Jag var rätt SUR!

Varför? Jo för det första så om JAG hade glömt så hade jag fått betala 100 kr i alla fall.
Glömmer DOM så klarar dom sig.

Min man tog ledigt från jobbet för att skjutsa mig eftersom jag hade tagit smärtstillande och det är en procedur att ta sig iväg när man har så här ont.

Men men.... ny tid på tisdag.... hoppas det funkar då.

Akupunktur

Idag står akupunktur på programmet hos min sjukgymnast. Ganska modigt av mig som är så rädd för nålar...

Åter kommer senare för att berätta hur det gick....  Nu ska jag gruva mig en stund till.....

Ibland

Jag minns att jag och en kollega ibland brukade skoja att "nu tar vi på oss en blommig rock och blir tanter". Ibland så skulle det kännas lite befriande att ta på sig tjocka strumpbyxor, städrock, kappa, fotriktiga skor och hatten hårt nedtryckt i pannan. Tillhörande handväska förstås och kanske ett paraply i fall man skulle få lust att hötta åt någon.

Tänk att få bli så där heligt tant arg ibland... skulle inte det vara befriande?



Nog finns det saker att hötta över minsann... förutom bildrullar och fetmagade gubbar som tränger sig före i köer t ex. Eller osnutna ongar som inte kan bete sig som folk.... ja lite alltmöljligt alltså.

Pratade med en kompis härom dagen om detta med att bli vuxen. När blir man det? Många som passerat 20 kan snabbt åka ner till tiden innan tonåren när det passar. När de förväntas ta eget ansvar så händer det ofta.

Annat var det när jag var i den åldern säger tanten i mig då och hötter bara lite med paraplyet. Då var man vuxen, skötte eget hem och barn, tog hand om allt som vuxenlivet innehöll antingen man tyckte det var kul eller inte.

Detta med vuxenpoäng som det snackas om idag och som många inte verkar vilja befatta sig med, det var det bara att ta tag i då.... förr..... suckar tanten och snörper på munnen.... Nu för tiden är ordet brat ett faktum alldeles för högt upp i åldern.

Man fascineras när man inte alltför sällan möter dessa i ålder pendlande individer iförda kläder och skor som man själv aldrig skulle haft råd att köpa trots att man är heltidsarbetande vuxen. Oftast handlar det inte om att de lagt pengar på hög och sparat för att kunna ha råd med denna konsumtion, nej lönen kommer och så vips.... har man handlat.... och oj då...nu tog pengarna slut.... hmmm typ 27 dagar kvar av månaden vad gör man??

Man vill vara vuxen men ändå inte.

Det är då det bär nerför i ålderns berg och dalbana och ofta är det väl nån curlare som får rycka in.

Det är då man får lust att dra på sig tantkläderna och med grabbarna i tvs Lyxfällans pondus gå och ha ett riktigt allvarssamtal. Hötta med paraplyet och tala om att nu får det vara nog. Använda sig av ord som ansvar, mognad och that´s life.... Hur har du nu tänkt göra? Byta ut curligsopen mot tantkläderna, sätta ner foten och säga NEJ!

Jag kan också tänka mig bli en sån där Astrid Lingren tant som reagerar när folk är dumma mot djur. Jag tycker man läst för ofta nu hur djur hittats vanvårdade eller t o m döda, än här och än där. I Sverige... men alla våra lagar och inspektioner.... kanske då man får lust att gå upp på de myndigheter det berör och vifta extra mycket med paraplyt.





Sjukgymnastik

Idag har jag varit till sjukgymnasten. Det gick bra tycker jag. Hon gjorde en grundlig undersökning, sedan fick jag två bra rörelser att öva på tills vi ses nästa vecka igen. Då ska vi pröva akupunktur. Det har jag gjort en gång förut, när jag bodde i Sollentuna. Hoppas det går lika bra nu som då. Jag är lite skeptiskt eftersom jag tror att olika människor är olika duktig på att sätta nålar. Men jag tror på metoden som sådan och det är väl huvudsaken det.

Har försonats vid tanken (i alla fall för det mesta) att jag faktiskt måste äta vissa smärtlindrande tabletter, tills detta läkt ut. Bara att gilla läget och som den obotliga optimist jag är så tror jag att detta kommer att gå bra.

I övrigt har jag denna vecka funderat lite omkring människor och relationer. Tycker det är ett intressant ämne. Fick nämligen kritik från en person att jag bloggade för ofta och inte hade ett eget liv. Att jag bara satt vid datorn och hängde. Detta är lite märkligt eftersom det är en person som endast varit inne i mitt hus några få gånger och vad jag vet har jag i alla fall inte suttit vid datorn vid dessa tillfällen. I övirgt så gör jag massor med saker utöver bloggandet och mitt övriga datoranvändande.

Men när man som jag varit mer eller mindre sängliggande pga diskbråcken så har jag visst använt min lilla bärbara en del, men lika ofta har jag läst eller sett på tv när jag varit tvungen ligga ner.

Nu har jag som sagt pga sjukgymnastik och mediciner kunnat vara uppe mera och visst har jag ett eget liv. Har flera nära vänner som jag umgås med, jag har en underbar familj, ett hem fullt av djur, ett hem i renovering, engagemang i hundklubb, heminredning, musik och en massa annat kul som händer.

Så jag tycker att såna här påhopp är rätt grundlösa. Frågan är väl hur höga vederbörande kan tro sig veta vad jag gör om dagarna....

Helst skulle jag vilja blogga lite varje dag, det är min målsättning och jag tycker faktiskt att folk får göra vad dom vill med sina liv. Man behöver inte ständigt hoppa på folk och tro sig kunna bestämma över hur de ska leva sina liv. Vi är alla olika och måste få vara så.

Tycker fenomenet när två människor tycker olika är ganska spännande. Det kan yttra sig på många olika sätt. Speciellt tänker jag på ett fall där ena personen tycker på ett sätt, den andra personen på ett annat och så gör sig en av personerna till talesman för en större grupp människor, som för att få mera kraft bakom sig. Istället för att säga "det här är min åsikt".

När jag gick en av mina högskoleutbildningar hade vi en tjej i gruppen som i alla diskussioner kom på kant med en annan tjej. Dom hade olika åsikter i precis allt. Den mest stridiska av damerna brukade alltid ha en replik där hon sa till den andra: "ja så tänkte jag också tidigare, men sen så tänkte jag ett steg längre".... ja vad gör man med ett sånt uttalande? Ganska smart va... eller inte då... men kontentan av hennes resonemang måste ju bli att hennes åsikter alltid var de mest utvecklade och i och med denna utveckling också det rätta.

Det var på dom lektionerna man lärde sig rita en massa värdelöst klotter, för man orkade inte ens lyssna på dom när dom drog igång.

Men jag försöker tänka att folk mår väl olika bra inuti vid olika tillfällen och så kan det bli så tokigt i bland att man tror sig kunna veta vad en person gör på fritiden och tror sig även ha rätt att lägga sig i och fördöma personens intressen.

Jag har ganska enkla nöjen. Bl a tycker jag att det är kul att spela ett spel som heter Farmville. Vi är några som gör det. För mig är det avkoppling och folk som känner mig vet att jag aldrig för övrigt spelar vare sig data eller tv-spel. Trots att vi har massor av den varan här hemma.

Men även detta gnällde denna person över. Jag sades i och med detta inte heller ha något liv, att jag aldrig umgicks med personer öga mot öga. Hur dumt, fånigt och grundlöst som helst. Men hur tänker man när man yttrar sig så här? Inget påstående kan vara mera fel.

Så till det senaste i denna härva är att personen börjar använda öknamn....  Det är så tragiskt när folk mår så dåligt med sig själva att man måste angripa andras intressen eller komma med direkta osanningar som man faktiskt inte kan ha en aning om egentligen....

Jag hade en gång en jättebra bitrände rektor på en skola jag jobbade på. Hon brukade säga att man skulle "kasta av sig sina apor på axeln" dvs tärande människor som tar energi utan att ge något tillbaks.... Jag tycker det är rätt men svårt att göra. Jag försöker ofta för mycket och för länge innan jag inser att det är ohållbart.

När jag växte upp var mina föräldrar otroligt noga med att lära mig alla människors lika värde. Oavsett social status, hudfärg, var i världen vi bor etc etc så är alla lika värda. Man har inte rätt att vara stygg mot någon pga av detta.

Jag minns när jag var i 7-8 års åldern och kom hem och berättade för mamma om någon person som jag sett som hade nån liten defekt i sitt ansikte. Mamma satte sig ner med mig och berättade att man aldrig fick kommentera eller på annat sätt göra eller säga något som fick personen att känna sig obekväm eller rent av må dåligt. Den här personen är född sån och kan inte rå för det, sa mamma.

Detsamma gällde folk med olika nationaliteter. Aldrig att jag hörde ett ont ord hemma om folk med andra ursprung. Alla var lika mycket värda och mina föräldrar var mycket intresserade av andra människors liv, berättelser och livsöden.

Sån här miljö är otroligt bra för ett barn att växa upp i. Jag har senare i livet haft förmånen att få jobba i mångkulturella miljöer, Tensta bl a. Det har lärt mig så mycket och varit så roligt.

Min uppväxtmiljö har nog försett mig med en stor portion civilkurage. Så det är klart jag inte kan vara tyst när nån skriver eller säger ordet "svartskalle". Jag reagerar direkt. Likaså när man generaliserar och tror att man kan döma en hel nation efter en enskild persons uttalande eller handling. Jag måste reagera, det är på nåt sätt inbyggt i mig.

"Röd och gul och vit och svart, gör detsamma har han sagt....." en av de första sångerna jag lärde mig när jag var liten. Tänk att för mig gäller det än......

Ha en underbar dag! Hoppas din dag innehåller både civilkurage och kärlek..... Tillsammans kan vi göra en bättre värld!



Diskbråck

Jaha nån sorts diagnos fick jag när jag träffade min läkare i fredags. Diskbråck i nacke och ländrygg. Låter inte så kul och det är det inte heller - jag lovar.

Mer information om omfattningen av eländet får jag när jag träffat ortopeden och fått magnetröntgen. Hur lång tid det dröjer?? Tja...inom 77 dagar stod det i brevet jag fick från ortopeden för ett par veckor sen. Hoppas det blir förr istället för senare....

Idag har jag pallrat mig ut och suttit väl påpälsad i solen på en gammal spark. Det var skönt att få känna solen och höra takdroppet. Snön har rasat från vårt balkongtak och från hundhuset.

Kvinna som jag är (jo man får skriva så när det är internationella kvinnodagen) så kunde jag förutse takraset på hundhuset så jag plockade in de hundar som var i hundhuset och satte dom i säkerhet inne. För ena sidan av taket sluttar precis ut mot hundgården och man vill ju inte se sina hundar begravda under en massa snö.

Ikväll har mannen bio sen ska vi äta lite god mat och umgås bara han och jag. Vi har nämligen alla barnen nere i Stockholmsområdet denna vecka. Det är ju sportlov här uppe nu.

Helgen spenderade vi i Stockholm. Så underbart var det. Mannen föreläste i Södertälje och jag och lilleman passade på och besöka Tom Tits experiment och hade en rolig eftermiddag där.

Vi var inbokade på Scandic i Södertälje av de som mannen föreläste hos, men som tur var är ju Scandic en stor kedja så vi bokade raskt om till Scandic Malmen inne i Stockholm eftersom vi hade musikalbiljetter till Grease på Göta Lejon på kvällen. Det var lilleman som fick välja musikal eftersom han aldrig varit på musikal förut. Vi hade en riktigt mysig lördagkväll i stan. Vi hann tom med att bjuda Johanna på mat innan musikalen. Maten där vi åt var rätt god men serverades fisljummen på gränsen till kall och gräddsåsen till pastan hade nog dunstat eller nåt och kantarellerna var till antalet fyra. Men vinet var kanongott. Husets röda... ett italienskt vin, minns tyvärr inte namnet. Men gott var det och på det stora hela var middagen god. Sällskapet var det bästa så det var nog det som gjorde det.

Söndagen avslutades med lite shopping på Stinsen och jag gav mig sjutton på att INTE bara köpa svarta och vita plagg. Så det blev grönt, rosa, lila, blått.... vore jag en tonåring så slängde jag väl ut plaggen på golvet och fotade... men det är jag inte... så därför får ni använda fantasin...


Rätt kost

Ja detta med kosten är intressant, i synnerhet när det gäller viktminskning. I flera tv program (bl a Efter 10 med Malou) har jag sett olika testpersoner köra olika dieter, vilket varit mycket intressant.

Själv försöker jag väl längs nån gyllene medelväg. Jag brukar börja min morgon med ett ägg och en proviva. Ja och kaffe förstås. En kopp per dag räcker för att hålla huvudvärken borta. En Cambridgesoppa blir det lite senare. Vanilj är den enda smak jag just nu kan ta... man blir ju lätt less på smakerna.

Försöker dricka så mycket jag kan också. Min middag består av mat. Ibland äter jag som övriga familjen, speciellt på helgen. För det mesta blir det fisk, kyckling eller nåt annat magert kött tillsammans med en massa grönsaker. Ibland i form av sallad (då oftast med tonfisk eller räkor) eller nån varm mat. I går blev det fiskgratäng med rödlök och tomat samt varma minimorötter, jättegott! Försöker alltså undvika för mycket kolhydrater. Jag undviker också alla former av light produkter. Konstgort socker använder jag inte alls.

Så sakta men säkert så ser jag resultat på vågen. Har hittills gått ner drygt 5 kilo och midjan har minskat med hela 10 cm. Där känner jag den största skillnaden.

Jag kämpar vidare... tycker det går ganska lätt. Så får kilona sakta men säkert släppa sitt grepp om min kropp. Jag hoppas ju få bukt med min rygg och värken så jag kan promenera och bränna lite kalorier på motion också.

Men fram till dess får detta bli min melodi.

Ungar

Sitter och kollar på ett program från UR. Det handlar om ett gäng bortskämda ungar som flyttat tillsammans i ett kollektiv och som nu måste klara sig själva utan nån morsa som servar dom.

Jag känner att jag får fullkomlig SPUNK på dom. Ingen diskar efter sig, ingen städar, alla bara sitter slött och slappt här och var i soffor. Pengarna räcker inte för dom köper hellre godis än mat. Man snor hejvilt av det som de övriga har köpt och skyller ifrån sig när nåt fattas.

Om jag var förälder till nån av dom här ungarna skulle jag skämmas. Tänk att dom inte fått lära sig ett dyft hemma.

Jag känner mig som den värsta bitchmorsan men jag blir fullständigt galen när man ser dom här slöa och slappa ungarna. Dom sover mitt på dagen, är allmänt sunkiga och snuskiga och alla sitter och surar i varsitt hörn.

Deras uppdrag var att lägga en viss summa var till mat, storhandla, laga gemensam middag och skriva upp vem som ska göra vad. Hur svårt kan det vara.

Totalt bortcurlade ungar!!!!

Det ska verkligen bli kul att se hur detta slutar.


Olika dagar

Dagar kan verkligen se olika ut. Idag vaknade jag med värsta huvudvärken och den har inte gått över. Därför blir detta inlägg kort.

Oroar mig idag... det är en sån dag. Oroar mig över min värk och mina leder. Varför? Vad är detta för något? Hoppas få komma till ortopeden snart. Detta med remisser mal v ä l d i g t sakta. Precis som Försäkringskassans utredande. Har inte haft ett öres inkomst på snart 3 månader nu. Vad är det för samhälle vi har? Det har jag frågat 3 av våra riksdagspolitiker idag via mail. Politiker som jag själv varit med om att rösta in. Tycker man ska ställa krav på dom. Skriva konsekvensbeskrivningar och skicka så dom förstår hur det dom beslutar om fungerar i verkligheten. För oss som tvingas leva med deras beslut.

Apropå politik så har jag lovat att ställa upp på kommunlistan detta valår. Folk har nominerat mig. Tack snälla, men vet ni inte att jag är en sån som inte tiger om jag upptäcker att nåt är fel. Eller är det kanske därför? Kanske vi behövs vi också. Vi som vill förändra och påverka och som inte tiger om orättvisor och mygel.

Idag har jag, förutom att jag givit mig på 3 riksdagspolitiker även ifrågasatt en försäkran som man skall skriva under för att stå på ett partis lista. där stod att man förband sig att prenumerera på partiets tidning. Något jag absolut inte har råd med i dagsläget så länge jag är utan inkomst. Dessutom tycker jag inte man kan tvinga folk till sånt. Usch jag blir grymt obstinat av sånt där förmynderi. Det var nån liten farbror som fick den frågan av mig... han satt inte i riksdagen men väl någonstans i distriktet.

Nu har jag morrat klart. Ska uppsöka sängen och försöka vila bort huvudvärken

Tjo på er!

En totalt ovetenskaplig studie - men rolig ändå.

Har ju haft förmånen att i två dagar nu suttit i  en värmestuga med servering i Trysil och studerat olika människor som passerat. Det är rätt intressant för här finns folk av olika nationaliteter. Mest svenskar, danskar och norrmän, men även tyskar mfl.

Nu ska jag generalisera grovt, så ta inte allt jag skriver på allvar nu, men lite av det jag sett och mina paraleller till olika nationaliteter och deras sätt att agera.

Svensk familj: Föräldrar är rätt tysta och lågmälda, men deras barn väsnas desto mer. Barnen löper stundtals amok. Gapar, skriker smäller i stolssätena (jo för dom har stolar med lock här där man kan lägga mössor, vantar odyl under sitsen). Sällan för att inte säga aldrig gör föräldrarna någonting. Känns som barnuppfostran i bästa 70-tals anda där föräldrarna verkar tro att barn får oåterkalleliga sår i själen vid minsta tillrättavisning eller så har föräldrarna givit upp och resignerat. Här pratar vi om barn i 1-5 års åldern. De äldre sköter sig överlag bra tycker jag.

Dansk familj: Här är det de vuxna som låter. På ett rätt gemytligt sätt ändå. Man är inte som svenskarna rädd att höras. De små sitter världsvant och fint bredvid sina föräldrar och äter, alla verkar trivas. Inget tjat på barnen om bordsskick eller sånt... eller att de ska äta upp. Man bara har det mysigt.

Tysk familj: Du hör dom redan i dörren. Dom låter högljutt alla, såväl barn som vuxna. Men det är dom vuxna man lägger märke till. Speciellt en liten smal kvinna i knallrosa skidoverall. Hon har vass näsa och kortklippt ljust hår som står åt alla håll. Dom vältrar sig in och trots att dom inte är fler i antalet än de övriga familjerna jag studerat så får jag känslan av att det nog är bäst att samla mina väskor och klämma in mig i ett hörn för dom här människorna kommer nog att behöva all plats dom kan få, min också. Det finns många lediga bord men dom klämmer naturligtvis in sig bredvid mig. En man ställer sig och skakar snön av sina kläder så det bara yr runt omkring. Skräckslaget försöker jag skydda min lilla laptop från snöskred. Kvinnan i rosa overall överröstar alla vid måltiden med ett skratt och ett röstläge som skulle vara ett fall för den lärare vi hade i ämnet röst och talvård på högskolan i början av 80-talet.

Norrmännen märker jag inte.. var är dom.... förmodligen har dom vardag i dag. Några tonåringar sitter vid ett bord och spiser lugnt och stilla med lite småprat, men några familjer har jag inte haft förmånen att studera ännu. Men det kanske kommer det med. Vem vet.

Min egen familj var nyss in och drack lite varm choklad. Om dom kan jag säga att dom skötte sig bra. Barnen var dock hungriga, trots att det då var bara 2 timmar sedan vi åt frukost. Dom tyckte att två tallrikar soppa a´90 kr styck var ett bra val. Det tyckte dock inte deras arma mor som håller i plånboken så det blev för dem att dela på en stor skål pommes frites i stället kostade knappa 60 kr.

Äta ska vi göra senare... inte 2 timmar efter frukost... anser den ömsinte modern...

Hå hå ja ja...

Nu ska jag fortsätta glåma lite på fölk....

Ha de!

Trysil

Sitter här i värmestugan i Trysil och skriver dagens blogg. Det är kallt ute men vi har bylsat på oss en massa kläder. Eftersom jag inte åker skidor så får jag en massa tid att sitta här och titta på folk, fundera och surfa. Tog med mig en Allt i hemmet tidning också ifall att jag får lust att fördjupa mig i badrumsrenoveringar.. he he he

Nu kom mannen och barnen in för lite varm choklad och "duppa". Med frostnupna kinder och is i mustachen... ja det sista var det bara mannen som hade.

Otroligt fina backar hälsar barnen och de är helnöjda med vistelsen här...

Återkommer säkert...   nu blir det en kopp grönt te medans barnen festar på bullar och choklad.

Ha de!

Lördag

Somnade om i morse och vaknade kl 10... kände mig så seg. Som tur var hade mannen gjort kaffe så efter en kopp kaffe och en proviva var jag människa igen.

Igår var jag, mannen och yngsta dottern på after work mingel på Scandic hotell. Där bjöds det på både det ena och det andra. Men jag var duktig och tog bara en lite portion lasagne och en lättöl och en mineralvatten. Det var inte så svårt för jag hade proppat i mig en massa wookgrönsaker med lite kyckling i innan jag åkte hemifrån.

Sen blev det inte mer äta och jag var inte hungrig när jag gick och la mig. Strax ska jag gå ner och ta dagens första Cambridge. Tänkte äta middag med familjen idag eftersom det är lördag och allt. Dock nyttigt... får se vad det blir.

I morgon åker vi till Trysil. Mannen ska konferera coh åka skidor, barnen ska åka skidor och jag ska försöka koppla av och ta med mig en massa bra läsning.


Glad

Vägde mig alldeles nyss och vågen visade på minus 3,6 kg. Började i måndags och eftersom jag har problem med rygg och leder har jag inte kunnat motionera så jag är mer än nöjd med det resultatet.

Nu vet jag ju att det alltid går snabbare med viktnedgång när man precis börjat och trögare sedan. Men ändå... jag är jätteglad och det sporrar mig att fortsätta.

Varför gör jag nu det här? Varför vill jag gå ner i vikt? Jag vill ha ett sunt BMI och sunda centimetrar runt midjan.

Jag är livrädd för att få hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes. Att kläder sitter bättre och att man förhoppningsvis ser snyggare ut ser jag bara som en bonus. Det är inte mitt huvudsyfte.

Förresten är jag inte så säker på att man blir snyggare. Kan tänka mig att man får hängtuttar och blir rynkig... men det bekymret får jag ta när det kommer i så fall.

Men bara tanken på att buken invändigt är fylld med en massa fett kan ju få vem som helst att lägga om sin kost och gå ner i vikt. Kolla operationsbilderna på tv...usch...

Hur som helst så har jag ju lovat mig lite belöningar för varje 2 kilo jag tappar så de första 2 kilona innebär att jag ska köpa mig en fin hårinpackning och en Må bra tidning. Lite fånigt kanske, men för mig känns det viktigt eftersom det slutliga målet är en bra bit bort.

Idag har jag legat kvar i sängen och sett på en av mina favoritbloggare Vimmelmamman, som var med i Malous program efter 10. Jag har druckit en proviva och nu ska jag ta en Cambridge och ett varmt bad.

Återkommer säkert mer idag med mera rapporter

God mat

I dag när jag varit på Arbetsförmedlingen funderade jag på vad jag skulle äta idag. Man blir ju lite fixerad när man bara äter en "riktig" måltid per dag. Jag har ju ätit kalla sallader flera dagar nu så jag kände verkligen för varm mat idag.

Jag gick in på Ica och köpte en grillad kyckling. När jag kom hem fräste jag wookgrönsaker (euroshopers - billiga OCH goda) i en wookpanna utan minsta fett i, sedan slängde jag i bitar av den grillade kycklingen utan skinn och så lite flingsalt på det. Avslutade med några halvor körsbärstomater och en matsked creme fraishe. VANLIG creme fraishe. Jag försöker undvika lightprodukter och jag tyckte att när jag inte använt något stekfett alls så kan jag ju använda vanlig creme fraishe med gott samvete. En matsked bara dessutom.

Hursomhelst så var det kanongott och jag känner mig jättenöjd med mig själv.

Köpte med mig en tidning, Lantliv som jag strax ska avnjuta....

Bättre och bättre.....

Det går bara bättre och bättre med mitt viktminskningsprogram. Jag är inte lika hungrig hela tiden och det känns jätteskönt. Igår blev det som planerat förutom att en Cambridge byttes ut mot en Proviva.

Idag har jag varit upp och druckit två glas vatten och känner mig inte hungrig än så då kan jag skjuta på det jag ska stoppa i mig ytterligare ett tag.

En eloge till min dotter som lagade en god tonfisksallad till middag igår. Efter ett långt läkarbesök så var det skönt att slippa stå i köket och laga mat. Ryggen var ganska mör efter bilkörning i skitväder och läkarundersökning.

Min doktor, som är bäst i hela världen, remitterade mig till en ortoped som i sin tur förhoppningsvis ska remittera mig till en magnetröntgen. Sedan ska jag ringa och prata med sjukgymnast för att höra vad det finns för typ av behandling som kan vara bra för mig.

Idag ska jag till Arbetsförmedlingen och anmäla mig som arbetslös och sjukskriven. Sedan får nog dagen gå i snigelfart. Känner mig rätt mörbultad idag.

"Maten" idag blir i vanlig ordning 3 Cambridgesoppor, en sallad, en proviva och en frukt, en morot plus en massa vatten då.

Tjingeling


Äntligen doktordags

Idag ska jag äntligen få träffa min läkare igen. Skulle ha gjorts förra veckan men då var doktorn sjuk. Jag känner mig otålig. Jag vill bli frisk och slippa ha så här ont i nacke, leder och rygg. Antar att man inte ska vara otålig i ett sånt här läge för alla säger att det tar tid.

En ny Cambridgedag är det också. Har börjat dagen med vatten. Ska strax gå ner och ta ett bad och dricka lite frukost iform av en Cambridgesoppa med vaniljsmak. Känner mig hungrig nu och har lite huvudvärk, men jag antar att det är så här i början av en sån här kur. Har planerat var jag ska "äta" idag. Det blir 3 Cambridge med smakerna vanilj, jordgubb och banan, en proviva, en sallad.... tror det blir tonfisk idag. Ett äpple eller apelsin och morot får det också bli och så mycket vatten jag orkar dricka.

Ja ja.... thats all for now... återkommer kanske under dagen.

Resten av dagen...

ja hittills alltså. Åkte med mannen in till Bollnäs idag för han skulle hämta en dator på sitt jobb som han skulle fixa och sedan hämtade vi hans mor och så passade vi på att titta in på Röda Korset där jag inhandlade 3 virkade dukar och storhandling på Lidl och kompletteringshandling på Ica.

Är stolt över mig själv! Åt lunch på Krokanen. Sallad bestående av: Isbergssallad, tomat, gurka, röd lök, en matsked keso och en matsked fetaost och så lite räkor ovanpå det. Jättegott var det och inspirerad av detta handlade jag en massa nyttigt på Lidl. Jag försöker äta en måltid per dag och resten Cambridge. För att magen ska kännas bra tar jag även en Proviva för kvinnor som jag tycker funkar bra. Kollade idag och den innehöll inte så många kalorier alls så det gick bra.

Jag har köpt frysta skalade räkor, tonfisk på burk utan olja, kycklingfiléer och laxbitar. Har tänkt göra sallad och toppa med lite av ovanstående. Försöker att äta så lite kolhydrater jag kan. De kolhydrater jag äter består mest av frukt. Kan ta en frukt per dag ungefär. Morötter har jag att knapra på när suget sätter in. Grönt te försöker jag dricka ett par gånger per dag.

Eftersom min rygg och mina leder är i så dåligt skick just nu så blir det inte mycket motionerande så det innebär ju att jag måste vara desto mer noggrann med min mat.

Har bara tagit en Cambridge idag. Ska ta en till senare. Behöver jag tar jag den tredje också eller så hoppar jag den. Vi får se.

Har inte kännt mig så hungrig idag. Det är också en positiv sak. Jag ser fram emot måndag när jag ska väga mig igen och se hur den första veckan gått.


Morgonen (dag 2)

Vaknade runt halv sju och det kändes så skönt. Jag var riktigt utvilad och inte hungrig! Njöt av känslan att inte ha hungern rivande i magen, som jag tyckte jag hade hela dagen igår. Såg lite på nyhetsmorgon och försökte mjuka upp mina stela leder. Ett par timmar senare så gick jag ner och tog min dagliga dos blutsaft, som jag hoppas ska göra mig pigg och fräsch som en nyponros :) Drack ett stort glas vatten och satte på tevatten på vattenkokaren.

Sedan ett varmt bad för att ytterligare öka rörligheten. Mina dagliga 3 piller (ginseng, rosenrot och vitamin) och ytterligare ett stort glas vatten.

Nu sitter jag i sängen och ser på nyhetsmorgon och ska precis dricka en kopp grönt te och sedan blir det en Cambridgedryck och mera vatten innan jag ilar till opitkern. Vågar inte tänka på hur många gånger jag måste springa på toa där.........

Längtar efter nya glasögon... det är ju så i den här åldern att synen ändras hela tiden.

Har i allafall gjort en belöningslista till mig själv för varje 2 kilo jag går ner. Det känns bra att ha små, små delmål när man ska gå ner.

Återkommer med mera rapport senare idag.

Ha de så länge!

Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0