Upphör aldrig att förundras

Vissa saker är bara härliga att förundras över. Att efter regn kommer solsken till exempel. Eller att det faktiskt blir sommar igen efter en hemskt kall och snöig vinter. Andra saker är väl mindre trevliga att förundras över. Intriger, oförmågan att växa upp. Tänker inte gå in nåt närmare på det här, men alla har vi nog varit med om både ock.

Känner mig bra less på vissa företeelser. Idag är de extra många dessutom. Jag tänker radda upp dom på varandra som när man bygger ett torn av klossar. Sen tänker jag med full kraft sparka omkull det och säga: Far åt pipsvängen!! Jo det är precis vad jag ska göra det. Hoppas det hjälper.

Själv längtar jag till Öland. Helst här och nu och på en gång. Men får ge mig till tåls i elva dagar till.

Jag behöver komma bort. Få umgås med dem jag älskar, man och barn! Kunna höra mina egna tankar. Säga som tjejen i Astrid Lindgrens "Gull-Pian": Nu ger jag blanka tusan i..........



Jorå, så det så!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0