Helen

Det finns en viss risk för att detta kan bli ett spretigt inlägg. Jag har många tankar om det ämne jag nu ska skriva om, men lite svårt att få ihop det.

Tänkte på det härom kvällen, hur otroligt mycket reklam som har det budskapet: Konsumera mera för det är du värd. Jaha tänkte jag och människorna i tredje världen, de som kämpar mot hunger och fattigdom, dom är inte värda det man nu gör reklam för då... eller va?

Ibland blir jag riktigt trött på egoismen hos oss människor. Den yttrar sig på så många olika sätt. Vi ska bara ha och ha - för det är vi värda.... eller?

Visst ska vi ha drömmar och önskningar, men måste de nödvändigtvis vara av materiell natur?

Ibland kan det vara bra att vända på begreppen lite. Varför jag? Varför är det självklart att just jag ska ha mat i magen varje dag, ett hem att bo i, ett land som inte har krig osv. Det är bra att stanna upp ibland för att inse hur otroligt bra vi har det.

Jag har skrivit om det förr och ni som känner mig vet ju att jag är en sån där hopplös återvinningsmänniska. Då menar jag främst att prylar och möbler går att återvinna, använda igen. Allt behöver nödvändigtvis inte vara nytt. Kläder behöver inte vara märkeskläder. Jag är Helen oavsett om jag har en tröja från HM eller från någon märkesbutik.

Vad lär vi våra barn? Jo för det är vad vi gör de lär sig av. Jag läste för nåt år sedan en artikel med en av de kända sångerskor vi har i vårt land. Hon berättade att hon alltid köpte dyra märkeskläder till sina barn, för att det var så roligt. Fine... folk får absolut göra precis som de behagar med sina pengar, men jag reagerar ändå emot att man pådyvlar små barn, som inte har dessa krav, detta sätt att leva,

Jag är mamma till 4 barn. Födda mellan 1984 och 1999. Alla fyra har haft begagnade barnvagnar, begagnade barnsängar, ärvda kläder och leksaker (och nya med givetvis). Kan ju påpeka att allt det begagnade varit snyggt och barnsäkert och att jag sedan sålt t ex barnvagnarna vidare när de inte skulle användas mera.

Jag lovar att det kommer tider i en förälders liv där barnen kostar avsevärt mycket mer än de gör som bebisar. När det är saker de verkligen önskar och kanske behöver mer. Tekniska prylar är ju viktigt för äldre barn och det kostar ju lite mer. Men även mobiler, datorer och tvapparater går kanske med lite letande att få tag på begagnat, utan att de för den delen betraktas som antika.

En bebis är lika lycklig i en begagnad barnvagn som i en ny, eller i en spjälsäng man fått av en kompis som i en dyr ny säng. En bebis blir inte lyckligare för att kläder kommer från ett dyrt märke än det blir av kusinens ärvda kläder.

Nu menar jag inte att vi ska klä våra barn i lump och köpa skruttiga möbler och grejer till dem, men jag lovar att det finns mycket fint att införskaffa till våra telingar som inte är sprillans nytt.

Min självkänsla och mitt värde som människa sitter inte i att ha de nyaste, trendigaste grejerna, eller i att ha det mest nyrenoverade hemmet. Nej där handlar det om helt andra saker.

Jag har och har haft perioder i mitt liv där jag varit tvungen att vända på varenda peng. Tro mig - det är otroligt lärorikt. Har man tur blir man fullfjädrad ekonom på kuppen. Därför värdesätter jag att det finns ställen som Erikshjälpen, Röda korset, olika loppis och secondhandaffärer och köpsighter som Blocket.

Ska vi byta grejer med varann sjöng Povel. Låt oss göra det, så sparar vi på våra egna pengar och jordens resurser.

Detta får väl vara mitt lilla inlägg i miljödebatten.

Trevlig söndag önskar jag er alla. Nu blir det en promenad för min del.

PS Jag rekommenderar er verkligen att läsa Underbara Claras blogg. Hon är ett föredöme!