Helen

Innan jag opererade mig så läste jag i olika bloggar om andra som opererat sig. Flera beskrev att den smärtstillande medicinen gav dem mardrömmar. Så jag hoppades verkligen att jag skulle klara mig ifrån den biverkningen i alla fall. Jag hatar att drömma mardrömmar, vem gör inte det förresten :)
Men på mig verkar pillren funka tvärtom. Visst, jag drömmer väldigt märkliga drömmar, men mera åt det humoristiska hållet. I morse vaknade jag av att jag låg och skrattade.

I början blandades dröm och verklighet, för i verkligheten var det så att jag sa till min man, när han skulle gå upp, att jag tror jag slumrar en stund. På väg in i drömmen var jag, för jag drömde att maken och jag var ute och gick i ett stort köpcentrum. På en scen stod en man och demonstrerade en massa experiment av den typen som vi gör i NTA undervisningen med eleverna i skolan. Men inte en människa var intresserad av att stanna och lyssna. Mannen på scenen slängde ut en fråga: "varför stiger bubblor i vatten uppåt", jag fnissade och viskade till Calle: ""ja vaaarför gör dom det?" Calle skrattade och sa: "Sätt dig här du och lyssna så ska jag gå och hämta kaffe". Så satte jag mig på en stol så nära scenen jag kunde för att kunna följa showen.
I verkligheten var det så att Calle sa: "Ligg kvar du så kommer jag med frukost till dig".

Nåväl tillbaka till drömmen. Jag var så trött i drömmen med, att jag hade svårt att hålla ögonen öppna. Jag småslumrade nog ett par gånger, för när jag slog upp ögonen stod en hel skolklass med barn där och tittade när han gjorde något vattenexperiment där han satte vatten i rörelse. Han hade hela tiden kontakt med skolklassen genom att hålla en dialog. Eleverna var väl runt 9-10 år. En tjej som var lite okoncentrerad blev helt ställd när mannen på scenen ställde en fråga till henne. Han frågade: "När är du född?" Varpå tjejen tokstirrar framför sig och efter en stunds tystnad svarar: "Shit, jag ÄR född.... tror jag".
Det var där jag vaknade av att jag låg och skrattade och maken som kom in med frukosten undrade vad det var med mig.

Konstigt att jag minns saker jag drömt. Det brukar jag inte göra annars. :) Därför händer det väl inte alltför ofta att jag kan berätta drömmar här på bloggen, eftersom jag helt enkelt inte kommer ihåg. Men idag gjorde jag det...

Idag ska jag ut på en skön promenad igen. Sen kommer dottern hem vid åtta och då ska hon och jag ha filmkväll.
Myyyyys!