Helen

Eftersom jag är en sån där helt vanlig människa så finns det olika dagar i mitt liv. Vissa dagar är jag stark, andra är jag lite ynkligare. Mia Törnblom sa på TV igår att man ska jämföra sig med andra. Så därför stressas jag inte längre av att vissa människor ibland framstår som perfekta och har kontroll.

I de jobbiga delarna av livet behöver vi bli buren. Det talar dikten "Fotspår i sanden" om. Efter den kommer återigen en sång med Lynda Randle: "He will carry you"

En natt hade en man en dröm. Han drömde att

han gick längs en strand tillsammans med Gud.

På himlen trädde plötsligt händelser från hans liv fram.

Han märkte att vid varje period i livet fanns

spår i sanden av två par fötter:

Det ena spåret var hans, det andra var Guds.

 

När den sista delen av hans liv framträdde,

såg han tillbaka på fotspåren i sanden. Då såg han

att många gånger under sin levnads vandring fanns

det bara ett par fotspår. Han märkte också att

detta inträffade under hans mest ensamma

och svåra perioder av sitt liv.

 

Han frågade Gud om detta, "Herre, du sa att du

aldrig skulle överge mig utan gå vid min sida hela vägen.

Men under de allra svåraste tiderna i mitt liv

har det funnits bara ett par fotspår. Jag kan inte förstå,

att du lämnade mig när jag behövde dig mest."

 

Herren svarade: Jag skulle aldrig lämna dig under

tider av prövningar och lidande.

När du såg bara ett par fotspår - då bar jag dig.