Helen

45 minuter var vi ute idag med och det känns som det är en lagom tid att träna så här i början. Tänk vad skönt det är att promenera och stavarna gör verkligen sitt till. Jag minns i vintras när jag knappt orkade gå uppför en av backarna. Tänk vad man tappar när man blir sjuk och inte kan röra sig. Nu är konditionen så mycket bättre. Jag tror mycket beror på att jag tränat hela våren och att jag börjat jobba igen i höstas. Nu jobbar jag ju heltid och det känns helt underbart. Dock har jag de första månaderna sedan jag började jobba varit väldigt trött när jag kommit hem och behövt vila min rygg mycket. Därför har det inte blivit så många promenader, men nu känner jag att ryggmusklerna är starkare och jag orkar promenera igen.

Jag ångrar verkligen inte att jag, trots min egen tantvarning, börjat med stavgång. Hela kroppen får sig en genomkörare och när man har så mycket natur inpå knuten och så fina promenadvägar som vi har här så vore det väl dumt att inte utnyttja det med.

Jag ska strax ta och krypa ner i badet och styscha till mig lite sen, för ikväll ska maken och jag ta med svärmor till Salemkyrkan och lyssna på "Minns du sången". Mina föräldrar jobbar i serveringen där ikväll, men vi hinner säkert umgås lite med dem med.

Fläskfilé har maken lovat till middag, det ska bli gott det! Men innan dess blir det en Cambridgeshake.