Dagens sjukvård

Den får mig fullständigt att tappa hakan. Idag är det 15 dgr sedan en akut remiss gick iväg till Akademiska i Uppsala.
Inget har hänt, läkaren har inte ens tittat på mitt "fall". Det tar 6-8 veckor innan han tittar på det. Sen ska dom skicka nån bekräftelse ATT han har tittat på den. SEN... om jag har tur så får jag en kallelse. Hur lång tid detta tar vet ingen. Det vågar dom väl inte ens tala om. Så mycket är ordet akut värt.

Så här ligger jag nu med armar och ben som turas om att domna, gruvar mig för varje gång jag måste gå upp och gå på toa eller ta mig till köket för att få mig nåt att äta. Det är inte tal om att laga mat.... det gör som tur var min man på kvällen när han kommit hem från jobbet, men fram till dess så får det bli nåt som går snabbt. Ett glas yoghurt, en macka bredd i all hast. Längre än så går det inte att stå längre. Vet jag att jag måste göra något är det starka smärtstillande som gäller.

Känner mig orolig eftersom domningar i ben och armar tilltagit. Har försökt få tag i nån läkare för att höra om allvaret i detta. MEN:

  • Min husläkare har semester
  • Min ortoped i Bollnäs är på kurs veckan ut
  • Uppsala vägrar ta i detta till dess läkaren tittat på remisser
  • Uppsala hänvisar till Bollnäs
  • Bollnäs säger att detta ligger på Uppsalas bord nu

Detta är en fars mina vänner.... helt ofattbart hur detta kan få gå till. Jag blir otroligt arg, frustrerad och ledsen. Många tårar har runnit idag, jag blir ju orolig när jag tydligen ska vänta flera månader till och jag blir sämre dag för dag.

I natt vaknade jag av att vänster arm var helt bortdomnad, hade en otrolig värk i nacken och kramp i vänster ben. Kände mig så hjälplös och ledsen av att dom bara bollar mig fram och tillbaka och ingen vill ta nåt ansvar.

Jag har skrivit till både ortopeden i Bollnäs och i Uppsala. Så att det verkligen finns dokumenterat hur pass allvarliga mina besvär är OCH hur dom bollar mig fram och tillbaka och INGEN tar sitt ansvar!

Mitt förtroende för sjukvården är nu NOLL!!

Kommentarer
Postat av: Simon

Usch! Verkar ju helt tröstlöst. Hur 17 kan det få gå till så här i vårt "braiga" Sverige...?!



Hoppas det ordnar sig!

2010-09-02 @ 17:27:41
URL: http://tommaintet.blogspot.com
Postat av: Anonym

En bekant till mig hade en "planerad akut operation" (vad tusan är det?!) i onsdags. Hon blev kallad till den i början av sommaren via brev. Hon försökte få tag på någon att prata med om det under hela sommaren för att prata om risker, vad det innebar rent praktiskt osv. men ingen ringde någonsin tillbaka. I tisdags vid lunchtid (dagen före) ringde en barnmorska (detta rörde sig om att ta bort cellförändringar) för att bekräfta att hon skulle komma in. Min bekant fullständigt överöste den stackars barnmorskan med frågor och fick (tack och lov) tillräckligt många besvarade för att känna sig någorlunda lugn inför operationen. Men man blir ju väldigt förbluffad över hur det kan gå till. Hoppas verkligen att det löser sig för dig snart! Tusen kramar! // P

2010-09-03 @ 17:40:51

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0