Svart på vitt
Nu har jag telefonledes fått min diagnos (dom) av min läkare på ortopeden. Inte så kul...
Spinal stenos, 3 diskbråck i nacken och lika många i ländryggen, förutom förslitningarna i bröstryggen så buktar även diskar där. Så jag ska ställa in mig på en omfattande operation sa läkaren.
En invalidiserande sjukdom med starka smärtor.... Jo tack! Det vet jag.
Akutremiss gick direkt till Akademiska i Uppsala idag och i början av nästa vecka ska jag ringa dit för att få en tid för att prata igenom detta med personalen där på ortopeden. Nu blev det fart minsann!
Men jag är glad att jag haft så underbara människor i form av världens bästa läkare, som tog mig på allvar från första stund och slussade mig vidare till ortopeden när det var dags för det. En underbar ortoped som snabbt såg till att jag fick komma till MR i Hudik. En underbar person som tog hand om mig och gjorde magnetröntgen. Kvinnor alla tre och i detta fall även rätt personer på rätt plats.
Men den som ändå varit mitt största stöd är min man, min älskade Calle som verkligen har gjort 2 personers jobb här hemma. Som tålmodigt och med stor kärlek skött såväl mig som barn, djur och hem.
Inser att drömmen om ett liv på landet med hästar att rida kanske bara är ett minne blott. Kanske blir till att leta efter en enplansvilla utan trappor. Ja ja... vi får se. Men har snabbt läst lite om den operationen jag ev ska göra och det verkar vara lång konvalescens på den....
Många tankar surrar i huvudet nu. Har gråtit mycket sen doktorn ringde. Men jag ska nog ta mig igenom detta också minsann.
Blir väl en följetong av detta elände i bloggen nu..... suck...
Jag är i alla fall född med en sån rygg sa doktorn och det är inget man råder över.
Spinal stenos, 3 diskbråck i nacken och lika många i ländryggen, förutom förslitningarna i bröstryggen så buktar även diskar där. Så jag ska ställa in mig på en omfattande operation sa läkaren.
En invalidiserande sjukdom med starka smärtor.... Jo tack! Det vet jag.
Akutremiss gick direkt till Akademiska i Uppsala idag och i början av nästa vecka ska jag ringa dit för att få en tid för att prata igenom detta med personalen där på ortopeden. Nu blev det fart minsann!
Men jag är glad att jag haft så underbara människor i form av världens bästa läkare, som tog mig på allvar från första stund och slussade mig vidare till ortopeden när det var dags för det. En underbar ortoped som snabbt såg till att jag fick komma till MR i Hudik. En underbar person som tog hand om mig och gjorde magnetröntgen. Kvinnor alla tre och i detta fall även rätt personer på rätt plats.
Men den som ändå varit mitt största stöd är min man, min älskade Calle som verkligen har gjort 2 personers jobb här hemma. Som tålmodigt och med stor kärlek skött såväl mig som barn, djur och hem.
Inser att drömmen om ett liv på landet med hästar att rida kanske bara är ett minne blott. Kanske blir till att leta efter en enplansvilla utan trappor. Ja ja... vi får se. Men har snabbt läst lite om den operationen jag ev ska göra och det verkar vara lång konvalescens på den....
Många tankar surrar i huvudet nu. Har gråtit mycket sen doktorn ringde. Men jag ska nog ta mig igenom detta också minsann.
Blir väl en följetong av detta elände i bloggen nu..... suck...
Jag är i alla fall född med en sån rygg sa doktorn och det är inget man råder över.
Kommentarer
Postat av: pernilla
Hualigen!!! Man blir ju alldeles mörkrädd va mycket skit du har i ryggen. Blä. Tror inte du ska tänka FÖR mkt på framtiden med flytt och sånt, även om jag förstår att det är svårt. Det finns nog alltid lösningar om du vill bo på landet ska du se.
Kram.
Postat av: Ellinor
Tänker på dig,att leva med smärta är tufft.
Många Kramar Ellinor
Postat av: Madde
Det är ju blandade känslor. Skönt att få en diagnos och veta vad det är men samtidigt jobbigt att få den. Önskar dig all lycka till på operationen och hoppas att den blir snart.
Kramar
Trackback
