Helen

Hade skrivit ett lååååångt blogginlägg och så stängde jag utan att publicera den. Blir man trött eller???

Nu ska jag försöka minnas..... vilket inte alltid är det lättaste....

Jo, jag skrev att sambon sa till mig att det är dags att blogga nu, och det har han ju helt rätt i. Jag har inte riktigt haft tid pga att det varit så mycket att göra här hemma. Förutom klädkammare och sovrummet som vi fixade förra veckan så är numera köket ochså tapetserat. Istället för en vit tapet med lodrätta blå (!) lingonblad med röda lingon på så sitter där numera en sobert grå/vit randig tapet. SÅ snyggt blev det till den vitmålade gamla panelen. Få väl publicera nån bild på det också sedan när jag lägger in klädkammarbilderna.

Nu sitter jag dock vid en annan dator där de bilderna inte finns.

I början av förra veckan hade jag en "kruserings-omgång" med hundarna. Alla blev badade, kammade och fick klorna klippta. Så fina blev dom!! Men i onsdags innan jag skulle åka till jobbet så skrämde Kessie mig ordentligt! Hon rusade upp ur sin korg för att komma och hälsa och ramlade rakt över vattenskål och matskål så allt välte ut i en salig blandning på golvet. Jag trodde att hon hade för bråttom och snubblade men när hon kom på fötter så dråsade hon omkull igen. Bakdelen for åt sidan och huvudet var snett. Hon hade en klar slagsida. Jag blev jätterädd och grät och ropade på sambon som kom springande.

Jag var säker på att hon fått ett stroke och jag trodde det var slutet för henne. Så vi packade in oss i bilen, jag, sambon, dottern och hunden. Så efter att ha släppt av dottern vid skolan och en ledsen och uppriven Helén på jobbet åkte sambon i ilfart till veterinären.

Som tur var så hade hon inte fått stroke. Hon hade en ordentlig inflammation i mellanörat som hade satt sig på balanssinnet. Så hon sövdes och opererades och nu ska mattes bebis få äta två olika sorters mediciner i 30 dagar. Men hon är sig själv igen nu och det känns så skönt.

Veterinären var så imponerad av hennes hjärta som var i perfekt skick trots hennes ålder. 6 ½ år är väl i och för sig inte en hög ålder men Cavalierer får ofta blåsljud på hjärtat. Men jag får tacka Kessies uppfödare för att jag har en hjärtfrisk hund. Det ligger ett långt och noggrant avelsarbete bakom detta det vet jag och Kessie har den bästa av uppfödare också! Hon kom nämligen med en mycket brilliant idé. Jag är ju lite ledsen över att Kessie efter ett kejsarsnitt inte blir dräktig igen så jag beklagade mig lite över det. Då visade det sig att hon precis har fått tillbaka en hund för omplacering som är halvsyster men Kessie. Havana heter hon och hon är 3 år. Henne kanske jag kan få köpa i sommar då hon haft sin första valpkull. Det tycker jag låter kanon och håller verkligen tummarna för att det blir så. I så fall kan man nog få se Cavaliervalpar på Månstrålens kennel igen.

Nu ska jag göra kväll här och gosa med världens underbaraste sambo och världens gosigaste lille son!

Ha det bäst!

PS Visst ja! Måste ju gratulera EDSBYNS bandylag till finalplatsen! Det vet vi ju hur det brukar gå när dom hamnar i final... eller hur?   HEJA BYYYYYYYN!