Kläder och skor
Nu är det som det är och det är bara att finna sig fast man helst av allt vill skrika!
Jag fick tag på en kahkifärgad kjol, en beige blus och en vit blus. Köpte lite passande smycken och även ett par bruna sandaletter med kilklack. Jag är tacksam att vi slipper ha svarta kläder.
Har övat lite på sångerna. Underbara Lotta har pratat med pianisten som ska spela åt oss. Själv går jag runt i ett vaacum...
Längtar att detta ska vara över.... längtar till Öland!
Usch, tänkte ge mig ut i helgen. Har svårt att bestämma mig för om jag ska ta något som är passande för tillfället, någon som Marie skulle tycka är snyggt eller något mitt emellan. (Hon försökte alltid få mig att köpa massa mönstrade saker i grälla färger.) Det lutar åt någon mitt emellan. Men det känns verkligen inte som någon särskilt kul shopping :S
Visst är det tungt när livet tas ifrån så unga människor?
Min far dog när han var 47 år...och nu när man själv till och med är äldre...inser man hur ung han i själva verket var.
Men för att orka...plockar man fram alla ljusa minnen, glada skratt och all värme...visst läker tiden vissa sår..men några kommer alltid att bestå.
När du kommer på dig att le över något skämt eller upplevelse ni delat, så vet du att hon alltid finns mycket nära dig...
Kramar från mig
