Helen

Jag mår så mycket mycket bättre och har upptäckt min egen styrka och jag känner inre harmoni. Visst kan saker göra mig ledsen fortfarande, men det är på en helt annan nivå. Jag har gått igenom en del de senaste åren som påverkat men även fått mig att utvecklas som människa.

Jag har en underbar familj och fantastiska vänner. Det är jag mycket tacksam över. Glad över att fortfarande ha kontakt med så mycket goa vänner från förr. Tänk vad härligt att vänskap kan bestå trots år och avstånd.

Fick härom dagen ett fint mail från goa S med stöttande ord som värmde och som behövdes just i en speciell situation. När nöden är som störst är hjälpen som närmast, säger ett ordspråk och det stämde verkligen då.

Livet och tillvaron kan vara olika för oss människor, vi har alla olika upplevelser och erfarenheter i vår ryggsäck. Jag tror det är viktigt att vi förlåter oss själva, känner att vi faktiskt duger för att vi ska bli hela som människor.

När jag väl gjorde det så kunde jag känna att intriger och dumt prat inte berörde mig på samma sätt som förut. Det är bara synd om människor som måste "åka runt i gårdar och bedriva sina egna små personvalskampanjer", där man framhåller sin egen förträfflighet och målar upp sämre bilder av andra. Men att bli dömd ohörd är trist men inget att lägga energi på. Tro på karma istället och tänk att "rackarns vad kul det blir när karma hinner ifatt dina plågoandar", för det gör det... förr eller senare.

Man slipper kanske hamna här då... ha ha:

Min kloka kollega A-M som jag jobbade med för sådär 20 år sedan brukade säga: "Man får tycka och tänka precis vad man vill, men allt behöver inte gå ut genom munnen".

Sen kan man givetvis både prata och skriva om företeelser, men jag tycker det är viktigt att göra skillnad på sak och person. Att ogilla handlingen med älska människan... det är en konst det, inte helt lätt men man kan öva och göra sitt bästa. Jag påstår inte att jag kan det... men jag vill kunna, därför försöker jag i alla fall.