Här är det sopat!

Trött på att få meningen "sopa rent framför egen dörr" slängd i ansiktet varje gång jag skriver minsta lilla som är åsiktsbetonat i min blogg. Jag har OCKSÅ rätt att skriva och jag gör det så att alla kan se. Här är det sopat, sen lång tid tillbaka!
Det jag skrivit om är det sätt som JAG trivs på. Hur JAG vill ha det i mitt hem. Sen får andra ha det som DE vill. Jag har t ex skrivit om att jag trivs med lugn och harmoni och ogillar skrik och bråk. Det är ingen konstig åsikt tycker jag. Om jag istället skulle skriva t ex att jag gillar vita möbler, vilket jag också gör, så innebär väl inte det per automatik att de som gilla bruna möbler, gröna möbler eller vad du vill behöver känna sig angripna.
Man måste väl få skriva om det som man själv trivs med, utan att de som trivs med andra saker ska känna sig träffade? Eller?
Jag publicerade en länk härom dagen. Som en mamma skrivit efter ett samtal med sin dotter. Jag tyckte det var fint skrivet eftersom det kom från barnet själv.
Jag är inte ensam om att länkat till denna. På Lotta G´s blogg läste jag följande härom dagen:
"Jag snubblar över den här texten i facebookflödet. Det är beteendevetaren Petra Krantz Lindgren som lägger ut den på sin logg. Den sprids viralt av mig och många andra. Hennes hemsida som heter En annan du, exploderar och får 100 000 besökare på bara några dagar. Det säger en del om texten. Framför allt att det är ett barn som uttrycker sig så berör oss mer än alla experter i världen. Jag är mycket förtjust i hennes sätt att resonera kring barn. Hennes tänk påminner mycket om kände danske familjeterapeuten Jesper Juuls resonemang."

Resten är för mig historia! Antingen tycker man väl att det är en bra text eller så tycker man det inte. Det kvittar mig vilket. JAG tycker att den är bra. Därför lägger jag ut den på min blogg. Fattade väl inte att det var en sån het potatis. Men jag struntar i det med. För fler än jag har publicerat den på sin blogg, så jag är långt ifrån ensam.

Nästa gång ska jag prata om en konstnär i Paris och om Skalle-Per i Astrid Lindgrens bok Ronja Rövardotter. Kan vara bra att förvarna om det ifall någon har något emot konstnärer eller skalliga gubbar så kan det vara bra att inte läsa då.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0