Helen

Ja det kan vara en prövning så god som någon det minsann. Det finns tillfällen när man får lust att med full hals sjunga denna Hasse och Tage låt:


Men jag tror ju trots allt att det är något man kan jobba på. För nog är det väl så att vi alla är människor, med fel och brister men också med en hel massa fina egenskaper. Det är ju våra olikheter som gör att vi blir till en brokig blomsterbukett.

Jag satt idag och tänkte på detta med val. Hur vi väljer att ta olika livsval genom livet. Vissa så små att de knappt märks, andra så stora att de kan höras med buller och bång.

I bland funderar man omkring sina egna val: "Hur tänkte jag där", likaväl som man ibland kan ställa sig frågan inför andras val.

Jag tänker ibland i bilder, jag ser en bild för mitt inre. Denna gången såg jag en massa vägar som påminde om ett gigantiskt spindelnät. Det hängde vågrätt och mitt i en "korsning" av spindelns trådar stod en människa. En massa olika trådar kors och tvärs hade människan gått på för att befinna sig just på denna plats. Det kändes som någon förklarade för mig att vid varje vägskäl hade människan fått välja vilken väg den skulle gå. De val människan sedan gjorde berodde på en massa omständigheter. Livserfarenheter, hur personen mådde just då när den bestämde åt vilket håll den skulle gå. Olika trådar av livsvägen gjorde att människan valde det som syntes bäst just då. Med tanke på allt bakom och runtomkring.

Runtomkring denna väg, stod det personer och pekade finger och kritiserade vägvalen. Alla hade olika åsikter om hur det borde gjorts. Ingen tyckte likadant som den andre. Men ett var de överens om. Det sätt som personen i nätet gjorde var helt fel.

Tänk vad lätt vi människor har att döma andra och hur de agerar. Trots att vi inte har en aning om hur och varför personer beslutar som de gör. Det kan ha med så många olika saker att göra så det anar vi inte. Självklart kan många val säkert vara fel, men i det läge personen befinner sig så kanske det just då syns vara den enda rätta vägen, just då, baserat på den del av nätet som personen ser och där den befinner sig.

Jag önskar så att vi ibland kunde låta bli att vara så snabba att fördöma och istället bara visa kärlek. Låta människor göra sina misstag och sedan kunna stå med en öppen och stöttande famn när de behöver det istället.
Så finns det en öppen famn även för den som stöttar den dag den skulle behöva det.

För tro mig, vi gör alla fel, men det får man. Man får göra misstag men man är ändå värd kärlek. Man är inte sina misstag och felaktiga vägval. Ingen är perfekt. Men vi är alla unika och underbara varelser. Vackra och olika färger på vår Herres färgpalett.

Jag hittade denna fina dikt på nätet och måste bara dela med mig av den:

Glöm aldrig

Din närvaro är en gåva till världen
Du är unik och det finns bara en som du
Ditt liv blir vad du gör det till
Ta en dag i taget

Se till din lycka, inte till dina bekymmer
Du klarar allt
I dig finns så många svar
Var förnuftig, modig och stark

Sätt inga gränser för dig själv
Många drömmar väntar på att bli verklighet
Beslut är alltför viktiga för att utebli
Sträva efter höjdpunkter, mål och belöningar

Inget tar så mycket energi som att oroa sig
Ju längre man bär ett bekymmer, ju tyngre blir det att bära
Ta inte saker alltför allvarligt
Lev ett fridfullt liv, inte ett liv att ångra

Kom ihåg, att lite kärlek räcker långt
Kom ihåg, att mycket kärlek varar för alltid
Kom ihåg, att vänskap är en klok investering
Livets skatter är människor… tillsammans

Förstå att det aldrig är för sent
Gör vardagliga saker på ett ovanligt sätt
Må bra, ha hopp och känn glädje
Använd din tid till att sikta mot stjärnorna

Och glöm aldrig
Inte för någon enda dag…
Hur oerhört speciell du är!