Helen

I morse när jag vaknade kände jag mig ful, fast än jag inte tittat mig i spegeln ens... Håret kändes fult och jag kände mig helt omotiverad till att göra nån som helst nytta. Kände mest för att dra nåt gammalt över mig och fortsätta att sova tills jag vaknade och kände mig normal igen. Men jag gick upp och åt frukost. Min älskade make som ofta läser min sinnesstämning som en öppen bok serverade mig jordgubbar med mjölk och kaffe till det. Så sa han, den underbara, att han tar hand om huset idag så kunde jag göra som jag kände för. Är han inte underbar?

Så jag la mig i badet, gjorde hårinpackning, kroppspeeling, gick ut i solen och torkade mitt hår, filade mina fötter och målade mina tånaglar - illröda! Det tycker jag är snyggt när man har solbrända ben. Genast mådde jag bättre och kände mig piggare. Så efter lite smörjning och en mycket lätt sminkning så kände jag mig inte så ful längre, vilket kändes skönt.

Så eftersom jag nu känner att jag i allafall kan visa mig för folk och kanske inte skrämmer ihjäl nån stackare så tänker jag följa med maken på jobbet och se en film om två kvinnliga livsöden. Kokvinnorna heter filmen. Det känns som en lagom eftermiddag, sen kommer goa fina bonusdottern J hem i kväll och vi får rå om henne i nästan en vecka. Jättemysigt!

En annan kul sak är att biljetterna till konserten med Guy Penrod på Hjälmargården kom idag. Åh vad jag ser fram emot den!

Nej nu blir det strax att bege oss mot bion.

Ha en bra eftermiddag allihop!