Dagens aktiviteter
Efter frukost, bad och styschning for vi till Bollnäs. Tjejerna skulle på tåget tillbaka till Stockholm och maken skulle lämna lite saker på sitt gamla jobb och jag skulle passa på att handla födelsedagspresent till min älskling och doppresent till mitt älskade lilla barnbarn som ska döpas på söndag.
Är hon inte söt mormors gull? Själv tycker jag förstås att hon är världens vackraste bebis. En kopia av sin vackra mor när hon var liten är hon också.
Maken släppte av mig först, innan han åkte till tåget med tjejerna och så hade han ett par andra ärenden att uträtta också. Så jag gick runt och handlade födelsedagspresent, doppresent och han även handla lite nytt till mig själv att ha på mig på dopet. Bar på kassarna och väntade på maken. Trots att kassarna inte var speciellt tunga så fick jag så otroligt ont i ryggen. Då dök sjukgymnast R´s ord upp i mitt huvud: "Du får inte bära! Det är inte farligt men du kommer att få vansinnigt ont." Hmmmm jag tänkte ju mera att han avsåg tunga resväskor och kånkande på bokyllor och sånt. Så vi får väl se om några små fjuttiga kassar kan ställa till nåt.
Vi lunchade på kinarestaurangen och på väg hem stannade vi till hos mina föräldrar en stund. Mysigt!
Nu har vi kommit hem och maken har varit ut med hundarna och jag har tagit ett varmt bad och ligger nu och vilar ryggen en stund.
I kväll kommer de yngsta barnen hem. Skönt för jag har längtat halvt ihjäl mig efter mina juveler.
Nu ska jag vila lite, sen ska jag göra lite fint i dotterns rum. Det hände visst nåt märkligt där i fredags innan hon åkte. Orkanen Gudrun drog fram tror jag. Förödelsen var stor. Men det grejar mamma plättlätt :) Är det nåt jag kan så är det att städa och det är riktigt kul nu när ryggen börjar bli bättre att åter få hugga in i vardagsbestyren sakta men säkert. Jag är så glad för varje del av mitt liv jag återerövrar, t o m städning. Tänk att man kan sakna den förmågan.
Maken har gjort upp eld i öppna spisen i gillestugan. Vi köpte en mycket billig dammsugare för 299 kr till källarvåningen idag, så kan vi ha den andra på övervåningen. Skönt att slippa kånka och bära.
Efter en sån här ryggoperation så får man lära sig att ta en dag i taget.
Lyssna på Lynda Randle och One Day At A Time:
Är hon inte söt mormors gull? Själv tycker jag förstås att hon är världens vackraste bebis. En kopia av sin vackra mor när hon var liten är hon också.
Maken släppte av mig först, innan han åkte till tåget med tjejerna och så hade han ett par andra ärenden att uträtta också. Så jag gick runt och handlade födelsedagspresent, doppresent och han även handla lite nytt till mig själv att ha på mig på dopet. Bar på kassarna och väntade på maken. Trots att kassarna inte var speciellt tunga så fick jag så otroligt ont i ryggen. Då dök sjukgymnast R´s ord upp i mitt huvud: "Du får inte bära! Det är inte farligt men du kommer att få vansinnigt ont." Hmmmm jag tänkte ju mera att han avsåg tunga resväskor och kånkande på bokyllor och sånt. Så vi får väl se om några små fjuttiga kassar kan ställa till nåt.
Vi lunchade på kinarestaurangen och på väg hem stannade vi till hos mina föräldrar en stund. Mysigt!
Nu har vi kommit hem och maken har varit ut med hundarna och jag har tagit ett varmt bad och ligger nu och vilar ryggen en stund.
I kväll kommer de yngsta barnen hem. Skönt för jag har längtat halvt ihjäl mig efter mina juveler.
Nu ska jag vila lite, sen ska jag göra lite fint i dotterns rum. Det hände visst nåt märkligt där i fredags innan hon åkte. Orkanen Gudrun drog fram tror jag. Förödelsen var stor. Men det grejar mamma plättlätt :) Är det nåt jag kan så är det att städa och det är riktigt kul nu när ryggen börjar bli bättre att åter få hugga in i vardagsbestyren sakta men säkert. Jag är så glad för varje del av mitt liv jag återerövrar, t o m städning. Tänk att man kan sakna den förmågan.
Maken har gjort upp eld i öppna spisen i gillestugan. Vi köpte en mycket billig dammsugare för 299 kr till källarvåningen idag, så kan vi ha den andra på övervåningen. Skönt att slippa kånka och bära.
Efter en sån här ryggoperation så får man lära sig att ta en dag i taget.
Lyssna på Lynda Randle och One Day At A Time:
Kommentarer
Trackback
