Det går utför

Känns som det är pansjisvarning på mig nu. Jag har brutit ytterligare en av mina föresatser. Nämligen den att jag aldrig ska gå med stavar.
Det har jag gjort idag. En lång, mycket snabb powerwalk i regn och rusk med stavar. Men åååh vad skönt det var. Det lär inte bli sista gången. Förskrämda bybor fick se något i typ med detta när de var på väg till diverse aktiviteter.
(Fniss, jag har ju en stor portion självironi jag, det inser jag ju när jag kollar på bilden :) )
Det är så skönt nu när min rygg börjar kännas starkare. För det första jobbar jag heltid, vilket jag aldrig trodde jag skulle kunna göra igen. Sedan så börjar jag orka mer och mer på fritiden med. Allt har fått ha sin tid och jag har aldrig känt några krav på att påskynda saker jag inte varit mogen för.
Men att kunna jobba en lång dag och sedan gå en lång stavgång är mer än jag någonsin kunnat hoppas på. Jag är så nöjd. Att det dessutom är skönt med frisk luft som rensar såväl kropp som hjärna är inte helt fel det heller.
När jag kom hem så tog jag mig en Cambridgeshake och nu vankas strax ett skönt bad, hårinpackning, ansiktsmask och lite annat fix.
I morgon ska jag ut igen och det ser jag verkligen fram emot. Sen har maken lovat att följa med mig också. Snälla svärmor har många par stavar hon att låna ut.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

RSS 2.0